onsdag 3 oktober 2012

Born in Pakistan - shaped in Tensta!

I Tjockhult igen och inget speciellt att göra på kvällen. Då såg jag tips på SincerlyJohanna om ett föredrag samma kväll. Svenskheten finns inte - men alla talar om den Klockan 18 på Sveavägen 41. Och Johanna var också där så det var extra kul! Även om det var helt fullt på hennes rad så jag fick sitta lite längre bak.

Jag rusade dit från jobbet, vilket gick bra bortsett från att jag inte hade ätit och jag lätt blir VÄLDIGT sur när jag inte har ätit. Såsom när det var frågestund efter seminariet och jag ville ställa en fråga men alla andra fick mikrofonen HELA tiden. Fast jag viftade JÄTTEHÖGT med handen. Jaja till slut fick jag den. Men ändå. Sur.

Här kommer lite om vad föredragshållarna pratade om:


Kriterier för svenskhet?

Lena Andersson som bla skrivit "Förnuft och högmod", började att tala om vad hon tyckte ingick i begreppet svenskhet.
Följande kriterier hade hon kommit på för att definiera svenskhet:

1. Att man har svenska referenser från både nu och ett tag tillbaks. (Vad har hänt/är viktigt, böcker, TV osv)
2. Att man är berörd av de svenska referenserna. Det räcker inte att känna till dem men ta avstånd.
3. Svenskt territorium skall vara minst lika mycket hemma som någon annan stans.
4. Att tala svenska.
5. Att man vill vara svensk och signalerar detta, inte tar avstånd från det "svenska".

En ambitiös lista. Själv tror jag att 5 är viktigast. Och 4 förstås. Klart att det måste vara bra svårt att gå omkring och känna sig svensk om man regelbundet får höra det motsatta. Men jag tror det kan bli jättestor skillnad om man faktiskt försöker.

Tillagt 6/10-12: Fick just syn på en krönika skriven av Lena Andersson där hon har med listan.

Var är hemma?


Qaisar Mahmood som skrivit "Jakten på svenskheten" inledde med att berätta att han efter att ha bott längre(17 år?) i Sverige flyttade till Pakistan, i avsikt att leva där resten av livet. För han var ju pakistansk. Trodde han. Han fick ganska snart flytta hem till Sverige.  På sin arm bär han tatueringen:  Born in Pakistan - Shaped in Tensta!

Qaisar visade sig vara en skarp och humoristisk person som i sin iver att försöka förstå vad svenskhet är hade han intervjuat en massa personer om var det var mest "svenskt" och sedan åkt dit och kollat in dem som bodde där, vad de tyckte osv. Det materialet använde han till boken Jakten på svenskheten. Jag kan inte låta bli att tänka på "Vem är du" - där nyfikenhet pekas ut som det främsta medlet till tolerans. Jag gillar idén att gräva där du står, åka runt och intervjua svenskar om svenskhet. Smart, kaxigt och ja bara bra helt enkelt.

 Qaisar var också en skicklig talare som både övertygade och lockade till skratt. Jag blir riktigt nyfiken på hans bok!

Som jag uppfattade det signalerade Qaisar tydligt att han vill vara svensk, och jag uppfattar honom också så. Jag kom att tänka på en kursare från Lunds tekniska högskola, Mohsen. Jag hade knappt pratat med honom när jag såg att han hade satt upp ett papper på en anslagstavla. Där hade han, på ett väldigt humoristiskt sätt, beskrivit hur konstiga svenskarna var och jämfört med hur man gör i hans hus. Det enda jag kommer ihåg just nu är att han tyckte det var så underligt att svenska alltid skall upplysa varandra att de skall KISSA: Hela tiden! Själv tyckte han inte det var så intressant att få veta! Haha. Efter hans papper var han plötsligt med på alla nomineringar till olika positioner i sektionen osv. Han hade tagit en plats.

Tillagt 8 nov 2012: Recension av Jakten på svenskheten.
 


Zigenarnas usla villkor

Nästa talare heter Lawen Mohtadi och är författare till den omtalade boken om Katarina Taikon. Hur hon motsatte sig romantiker som Ivar Lo Johanssons kärlek till zigenarnas kultur och livsstil - och hellre ville ha rinnande vatten och en lägenhet. Hur zigenare som hade både föräldrar och farföräldrar födda i Sverige ändå inte räknades till svenska! Och barnen fick inte gå i skolan! Det är upprörande fast det är länge sedan. Hur tänkte myndigheterna?!?!?

Katizi - både böckerna och TV-serien kommer jag tydligt ihåg från min barndom. De ligger högt upp på listan av böcker jag minns.

Sverige - USA 0-1?

Lawen jämför Sverige med USA till Sveriges nackdel. Jag blir lite irriterad och slutar lite att lyssna, för jag tycker bara hon ser nackdelar. När hon får frågan lätt hon tror att en svensk skulle kunna passa in i Kurdistan så svävar hon på målet men verkar tro att det nog inte skulle vara så svårt. Skitsnack!
Det tror jag inte det minsta på. Och om man jämför med utopier så gör man det lite för lätt för sig. Livet är inte lätt någonstans på jorden.

USA har en lång tradition av invandring och har större vana att hantera en blandning av folk. Det är ungefär som trafiken, där har USA legat före oss med mycket mer ordnad trafik långt långt före Sverige. Men det betyder inte att USA heller är en himmel på jorden. Där finns så mycket dummisar där så det inte är sant.

Jag tror att Lawen har haft tur och kommit in i ett bra sammanhang i USA, och haft mer otur i Sverige. För alla länder suger. Och så kan de vara underbara också. På olika vis. Fast om jag tänker efter en gång till och hejdar min patriotism några grader så tänker jag att det nog är mer styrt att alla helst skall vara samma-likadana här med i USA så finns det en tanke att alla kan vara olika och att det är bra. Där kan jag bara hoppas att Sverige skall gå i USAs fotspår.

När jag var "invandrare"

Jag har försökt bo i Nicaragua ett tag - och det var inte en jäkel som pratade med mig! Sånt händer.

Det var aldrig meningen att jag skulle stanna där för gott vilket gör att jag inte kände mig så utlämnad som om jag hade varti tvungen att bo där resten av livet - men jag kände mig väldigt ensam.

Men när jag kom ut på landet och det kom en hel hög barn efter en och pekade finger för att jag såg så konstig ut. De ville gärna prata. De var fortfarande nyfikna.










 


5 kommentarer:

  1. Det låter verkligen intressant. Önskar att jag hade kunnat gå.

    SvaraRadera
  2. Det var det verkligen. Och packat med folk som lyssnade.

    SvaraRadera
  3. Tack för hälsn. inne hos mig o jag blir sakta lite bättre men tyvärr gjorde jag för mycket utan att vila i mellan.

    Tänkte bara höra vad du tycker om det stora avslöjandet som serietecknarna K Andersson. L Neiderstam o en till gjord med Eld författarna underbokmässan, det som vi båda missade?

    Själv tror jag att det kommer att bli en stor hit eftersom den unga läseskaran på 46-åringar tex. älskar ju serier el.? Jag tänker nämligen på W.I.T.C.H-böckerna som min dotter älskade de var både böcker o serier.

    Kramis från Pockethexan själv som undrar om du har läst "mitt" inlägg idag som min kära make har skrivit åt mig...visst är det något speciellt med serier el. är det bara jag som tycker det?

    PS;hur är det med min boktävling, har du redan de böckerna? annars kan jag verkligen rekomendera dem o de e inga serier!DS

    SvaraRadera
  4. Det var kul att ses igen. Kanske hinner prata mer vid ett annat tillfälle du är i stan över en kaffe eller dyl (inte nödvändigtvis om det som togs upp på seminariet).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jättegärna! Oavsett samtalsämne. :) Inte nästa vecka men nångång efter det. Jag skriver nåt på din blogg så kan vi se om du kan.

      Radera