tisdag 21 augusti 2012

Flickan vid glastornet

Flickan vid glastornet av Erika Vallin
Ålder:9-12
Betyg:4-
Förlag: Wahlströms
Köp den tex från Bokus eller Adlibris
Recex från förlaget.

Asrin bor hos sin farmor sedan hennes föräldrar dog, för ca ett år sedan. Nu skall hon byta till Franska skolan och få nya klasskompisar, men först vill farmor att hon skall följa med till magiska matteklubben. Där träffar hon flera av sina blivande klasskamrater, men hon råkar också höra ett konstigt samtal mellan några vuxna där de talar om hennes föräldrar som "försvunna". Är de inte döda? Så småningom händer allt mer konstiga saker, speciellt i samband med speglar.




Sammanfattning: En spännande fantasy-historia om Asrin där man hela tiden är lite osäker om vem som är på hennes sida och inte. En sak retar jag mig dock boken igenom på: Farmoderna kallar genomgående Asrin för "kompis". Jag förstår att det är tänkt att ge lite färg åt farmodern, men det känns för mig inte som något en farmor skulle göra. Och måste hon säga det i nästan varje replik.(!) Tex
-Hej kompis! (När Asrin kommer hem)
-Kom nu kompis, vi får skjuts hem.
-Asrin. Älskade kompis.

Vad jag vill stjäla från Flickan i glastornet:

1. "Det sista hon såg innan ljuset försvann var att kvinnan på porträttet saknade spegelbild.Glaset i den stora guldspegeln var alldeles tomt."
2.Cliffhanger kap 10
"Hon vände sig om. Såg på Max och Lima som nickade mot henne, och klev sedan över tröskeln till det förbjudna rummet."
3. "-Aj. Försiktigt.Skada inte kroppen som bär runt på detta ovärderliga...
Professorn pekade på sitt huvud och skrattade."

Och här kommer boktrailern:







3 kommentarer:

  1. Hej! Jag tycker att boktrailern var ganska dålig. Den var liksom så konstig och så var det jobbig musik, tycker jag. Kolla gärna in min blogg :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Pinsamt nog så tittade jag aldrig på trailern. Jag hade ju redan läst boken när jag såg den. :) Får göra det och återkommer. Jag skall kolla in din blogg!

      Radera
  2. Jag blev också helt galen på det där "kompisandet"

    SvaraRadera