tisdagen den 31:e juli 2012

Von oben i GP om Fantasy

I går sommarpratade Sara Bergmark Elfgren, som tillsammans med Mats Strandberg, skrivit Cirkeln och Eld.  Hennes sommarprat handlade, som jag såg det som, om hur ensamt det kan vara att vara tonåring och hur det är svårt att glädja sig åt att det "blir bättre". Och hur hon, förutom ensam, kände sig annorlunda eftersom hon ville leka i äldre åldrar än klasskamraterna. Tex leka fantasilekar med kastanjer. Men när hon i lite äldre åldrar gick en kurs i Skräck & Fantasy så fann hon likasinnade. Det fanns andra som också tyckte om att fantisera, och därmed var hon inte själv.

GP-s recension

Varje dag nu i sommar har GP en kortrecension av föregående dags sommarpratare. I dagens GP hette recensenten Mikael van Reis.  Artikeln(se gp.se) börjar med att han citerar sig själv med "bra litteratur mer sällan beror på fantasiförmåga" och tycker att han får ett svar i och med Sara Bergmark Elfgrens sommarprat. Av det  drar han nämligen slutsatsen att när man läser Fantasy är det inte bara är en solitär sysselsättning som bara går ut på "hitte-på", utan också en kollektiv syssla, som man läser för att kunna "bilda en imaginär gemenskap av nördar." Recensionen avslutas med att det var snygg regi och "välformulerad närvaro", men "lite väl tunt att bara tala om fantasy".

Fantasy - ett sätt att hitta vänner?

Nja. För min del sitter jag gärna helt själv på min kammare och plöjer Fantasy och SF. Jag tror det beror mer på om man är sällskapsmänniska eller ensamvarg.

Och det är självklart inte bara Fantasy-fantaster som tycker om att träffa andra med samma intresse. I svenska Wikipedia hittar jag tex just nu över 50 litterära sällskap varav ingen handlar om Fantasy. Enligt dn.se är 15000 svenskar med i något eller några litterära sällskap.

Många människor tycker om att ha anledningar att träffas, och gärna sådana man från början vet delar något intresse med. Det kan man tycka om eller inte tycka om oberoende av om man gillar Fantasy.


På sig själv känner man (inte alltid) andra

Men  en sak påminner mig Mikael van Reis recension om, fast lite tvärtom. Jag har alltid haft svårt att förstå folk som vill läsa om andra människor som har svåra problem och sedan går allt åt skogen för dem. Min teori var att det är sådana människor som själva haft det lite för lätt i livet, som inte har några egna problem eller minnen att grotta ner sig i eller förfasa sig över.

Men jag har kommit fram till att det helt enkelt snarare är så att människor är olika, och tycker om olika saker.

Magiker eller realist?

Jag har tidigare skrivit en del om det här med att vissa gillar magi och andra realism. Tex:

HUR skriver VAD-människor och vice versa?
Vad söker olika barn/ungdomar/människor i böcker?
Sara Kadefors Magiker eller realist?

Tunt att bara tala om Fantasy?

Jag vill nu hoppa tillbaks till det som stod sist i recensionen, nämligen att "det kan bli lite väl tunt att bara tala om Fantasy".  Förutom att jag inte håller med att det behöver vara "tunt" att bara prata om Fantasy, så tycker jag inte att att gårdagens sommarprat handlade om bara Fantasy. Det handlade snarare mer om att vara tonåring. Och om att känna sig ensam.


"Om man tittar grovt och slarvigt så ser man bara något gult i största allmänhet där det ligger en guldklimp." *


*Ur Tage Danielssons "Tankar om nyanser", från boken "Samlade tankar från roten".


3 kommentarer:

  1. Verkligen inte tunt att bara prata om Fantasy... suck. och håller med dig där!

    Gillade hennes sommarprat ^^

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gillade det också. Och ganska bra "jämlikhets"-test. Jag tror jag skall utsätta några populära böcker/bokserier för det testet på bloggen om ett tag...:)

      Radera
    2. Sett de här klippet: http://www.feministfrequency.com/2009/12/the-bechdel-test-for-women-in-movies/

      Väldigt intressant ^^

      Radera