Min uppsats om genrer inom barnböcker + anmärkning

Här kommer min första hemtentamens-uppgift från kursen i barn&ungdomslitteratur från Linnéuniversitetet.

En av mina poänger är att jag saknar beskrivning av magisk realism som en genre i kurslitteraturen, trots att så många barnböcker kan räknas som det. Speciellt bilderböcker. Och det är nog så även Linnéuniversitetet tänker. 

Uppsatsen blev iallafall godkänd, med följande anmärkning.(Anm: Källan som kritiseras är National Encyclopedin.)

Anmärkning på uppsatsen

 

"Du har skrivit fullt godkänt svar. Man kan dock diskutera ditt val av källa till magisk realism eftersom det inte är en specifik litteraturvetenskaplig referens och den är dessutom något föråldrad (1993). Det du kallar för magisk realism kan också ses som en underkategori till fantasy, något som Boglind och Nordenstam tar upp. Det är fantasyböcker som beskriver en realistisk värld men där förekommer magiska element." Mvh Anette

Uppsatsen

Barn- och ungdomslitteratur. En introduktion
Kurskod: 1LI101

HEMTENTAMEN
Ingerun Syrén Sjösvärd

650915-4362

Handledare: Anette Almgren White

Grupp: Anette

Djurberättelser, magisk realism och fantasy.

Tre fantasifulla genrer inom barnlitteratur på svenska från 1900 till nu.

Att undertrycka barnets eget väsen, och öfverfylla det med andras, det är alltjämt det pedagogiska brott, vilket utmärker äfven dem, som högt förkunna: att uppfostran endast bör utbilda barnets egen individuella natur!

Ellen Key 1900 – Barnets århundrade. ^[1]

Djurberättelser

Medan Nikolajeva menar att djurberättelser inte är en genre i sig^[1], eftersom djuren ofta symboliserar något såsom en vän, kallar Boglind&Nordenstam djurberättelser en genre^[2]. Jag har valt att gå på det senare. Djuren i de gamla fablerna framställdes som ”typer snarare än individer”^[2], men när vi kommer till tidigt 1900-tal så får djuren mer egna karaktärer. Exempel på det är ”Det susar i säven” av Kenneth Grahame, och Sagan om Pelle Kanin av Beatrix Potter, och den stundtals filosofiska berättelsen om Nalle Puh(1926) ^[3] Djurberättelsen tappade sedan i popularitet, men kom tillbaks början på 50-talet.^[2]. Då kom Pelle Svanslös av Gösta Knutsson och Klas klättermus av Thorbjørn Egner.^[2] ”I dessa djurberättelser tänker och talar djuren, men berättelserna är längre” och ”det finns ett psykologiskt djup.”^[2] En liknande, samtida djurberättelse som nu fallit lite i glömska är berättelsen om Katten Jaum, skriven av Gustav Sandgren. ^[4]
Nutida djurberättelser är ofta bilderböcker och djuren uppför sig till ofta som barn, som både kan och får klara sig själva ^[5,6] . Vissa djurböcker visar istället samspelet mellan barn och vuxna. ^[7,8] I ”Adjö, herr Muffins” får djuret symbolisera en gammal vuxen och hur denne kan tänka om döden. I Vem-serien ” för barn mellan 0 och 3 år gestaltas starka känslor, tex i ilska i boken ”Vem är arg?” Huvudpersonerna är en katt och en nalle.

Magisk realism

I magisk realism utgår man från en realistisk värld men lägger något icke-realistiskt.^[1] I barnböcker brukar det magiska inslaget uppfylla något behov hos huvudpersonen. 1901 kom ”Puttes äventyr i blåbärsskogen”, där både skogen och Pelle är realistiskt skildrad. Han vill ge sin mamma en present, och får hjälp av små blåbärs och lingonfolk. Flera av Astrid Lindgrens böcker faller inom magisk realism, exempelvis Pippi. Förutom att Pippi kan lyfta en häst, skulle det mesta kunna hända. Även Nils Karlsson pyssling har både verkliga och fantastiska inslag, och fantasin kan ses symboliskt om man så önskar. Roar Dahl har skrivit flera böcker inom magisk realism, tex ”James och jättepersikan”. James föräldrar har dött och han måste bo hos några elaka mostrar. Han önskar sig därifrån, och räddas av en gigantisk persika och några talande smådjur. I ”Fred Strid krymper” från 1972, av Inger och Lasse Sandberg, vaknar Revisor Fred Strid en morgon och upptäcker att han har blivit ett barn. När han så småningom blir vuxen igen sadlar han om till barnminister. Mer i nutid har Pija Lindenbaum gjort ett flertal bilderböcker i magisk realistisk stil. I ”Gittan och gråvargarna” är det mesta realistiskt, utom att Gittan när hon gått vilse blir tröstad av vargar. Syltmackor och oturslivet av Anna Ehring, 2010, är en till större delen realistisk ungdomsbok, om en kille med många problem. Det speciella är att han har en talande ödla som bollplank.

Fantasy

I fantasy skall hjälten eller hjältarna antingen redan befinna sig i en alternativ värld(s.k high fantasy) eller kunna ta sig till den andra världen(low fantasy), ofta med hjälp av magi. Redan på slutet av 1800-talet kom Alice i Underlandet. Alice börjar i den vanliga världen, men tar sig in i en annan värld med hjälp av en magisk dryck. Peter Pan av James Matthew Barries kom ut på svenska 1923.^[1] I Peter Pans andra värld finns bland annat feer,sjöjungfrur och pirater. Både den och Mary Poppins av Pamela L.Travers(sv 1935) räknar jag som low-fantasy. I den senare får barnen följa med ”den säregna barnjungfrun Mary Poppins” till diverse underliga ställen/världar.^[2] Lille Prinsen, en ”fantasifullt vemodig saga om kärlekens och konstens makt”^[3] kom på svenska 1953.^{[3 ]} Både prinsens vanliga värld och de planeter han besöker är fantasivärldar, vilket gör detta till en high-fantasy bok. 1937 skrev J.R.R Tolkien ”Bilbo – en hobbits äventyr” och sjutton år senare ”Sagan om ringen”. De utspelar sig i samma fantasivärld. Däremellan kom den första boken i serien om Narnia, Häxan och Lejonet, en low-fantasy bok, där den verkliga världen är England under andra världskriget, och fantasivärlden heter Narnia. 1997 kom ”Harry Potter” av J.K. Rowling, en low-fantasy berättelse där den andra världen existerar parallellt och stundtals behöver använda magi för att skydda den realistiska världen från påverkan. Denna bok blev en succé och bildade skola för efterföljande böcker. I ”Kyrkogårdsboken” av Neil Gaiman växer huvudpersonen upp på en kyrkogård, tillsammans med spöken. Nyutkomna i Sverige är tex Monsterskolan av Mårten Melin, bok 1 heter Förvandlingen, som kom ut 2011.^[4] Dessutom läsa-själv serien ”Jakten på Jack” av Martin Olczak. Den första, Trolldom i Gamla Stan, kom också ut 2011.^[4]

Litteraturförteckning

Försättsblad:

1. Ellen Key, Barnets århundrade II, Stockholm Albert Bonniers förlag, 1900. Utdrag på: http://runeberg.org/barnetsii/0006.html

Djurberättelser

1. Maria Nikolajeva. Barnbokens byggklossar. Lund: Studentlitteratur, 1998, s14.

2. Ann Boglind&Anna Nordenstam. Från Fabler till Manga. Gleerups utbildning 2010, s28.

3. Lena Kjersén Edman, Barn och ungdomsböcker genom tiderna, Stockholm:Natur och kultur, 2002, s40

4. Gustav Sandgren, Katten Jaum, Stockholm:Damms Barnbibliotek, 1953

5. Sven Nordqvist, Mamma Mu städar, Stockholm:Rabén&Sjögren 1997

6. Lena och Olof Landström, Bu och Bä får besök,Stockholm:Rabén&Sjögren, 2006.

7. Lena Landström ”En flodhästsaga av 1993
8. Lillian Edvalls/Sara Gimbertssons ”Kaninen som inte ville sova” 2005

Magisk realism
1. National Encyclopedin, Höganäs:Bra böcker 1993, magisk realism förklaring 2.

Fantasy
1. Kjersén Edman 2002, s39.

2. Kjersén Edman, 2002, s 42

3. Kjersén Edman, 2002, s 43
4. Rabén&Sjögren http://www.rabensjogren.se