tisdagen den 19:e juni 2012

Eld på SF-bokhandeln i Göteborg

I går var författarna till den oerhört spännande boken Cirkeln(recension) och  Eld(recension) på olika Bokia i Göteborg bl.a. Bokia Avenyn, och idag var de på SF-bokhandeln. Göteborg var den sista staden på deras signeringstur genom Sverige för Eld.

Tyvärr hade jag super-bråttom, och fick rusa in och ut. Vi skulle hälsa på min makes äldste son och hans sambo, och deras nya katt. Barnen satt själva i bilen ett par kvarter bort och väntade och maken var på jobbet. Och han väntade också. Men han ringde ändå  inte så många gånger. Typ.


SF-bokhandeln

Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg.
 Jag rusade in i den oerhört fina affären som jag snart skall gå tillbaka till och skriva ett eget inlägg om.

Med mig hade jag min väska med  Eld och även Cirkeln i högsta hugg. Alltså jag hade med mig EGNA böcker, och köpte ingen bok alls i affären. Bara det är ju en aning snålt. Nåväl, det blev värre. Jag sprang som sagt in och mötte dessa fina författare som bara stod där glada och lyste. Stressad var däremot jag, så jag började med att ta ett par foton, innan jag hälsade.

Vem är snabbast?
 
Framför Sara var en stor hög med Eld, som Mats tydligen redan signerat, men inte hon.  Jag drog upp mina böcker.  Sara började signera och räckte sedan över till Mats:
-Jamen, kunde du inte ha tagit en av dem jag redan hade skrivit i? frågade Mats och tittade på den stora högen framför Sara.

Kanske är det så där jämt. Han signerar och signerar, och hon bara går runt och är trevlig och myser. Sedan signerar hon helt andra böcker, så får han skriva IGEN. Haha.

Boktjuven slår till
 
Men Sara var oskyldig. Just den gången. Jag hade ju sniket nog tagit med boken/böckerna hemifrån. Och inte nog med det. Mats, som eventuellt fortfarande inte hade förstått att jag inte köpt något i affären, erbjöd mig en knapp.
-Ja, tack! sa jag glatt.
-Och du vill kanske ha till barnen också?
-Javisst, sa jag. Då tar jag två. För jag har ju två barn.

Nu började jag så smått känna att jag inte borde ha tagit två knappar. Jag hade ju inte köpt något.

-Har du en kasse förresten? frågade Mats då.
-Nej, jag har med min väska här, sa jag.
Men han hade menat en sådan där görtjusig Eld-bok-kasse. En sådan ville jag verkligen gärna ha. Det var faktiskt svårt att säga nej. Och den lite skamsna känslan efter gameriet med knapparna hade redan klingat av så smått. Jag sa ja.


och slår till igen

Fortfarande tyckte jag att allt ändå kändes inom rimlighetens gräns. Något så när. Visst jag hade ju inte köpt boken just idag, men jag hade ju gjort det tidigare. Men då återkom Mats:
-Dina barn vill kanske också ha kassar?
-Javisst, sa jag direkt. Ha-begäret för fler kassar väcktes snabbare än min egen eftertanke.
-Om de vill alltså?
-Jo, men det vill de, sa jag.

Nu började jag återfå den lite obehaglig känslan. Hur sniket är det inte att sno åt sig en kasse, när man inte köpt en endaste liten sak. Och jag tog tre!


Boktjuven i bästa stöldtagen på SF-bokhandeln:
Ge mig  mer, ge mig mer! Knappar, kassar, signeringar.
Jag hade iofs svarat sanningsenligt på om barnen skulle tycka det var roligt att få varsin kasse. Jag svarade däremot INTE på den fråga som kanske låg underförstått. Ungefär så här:

"Är barnen också Cirkeln-fans?" Svaret på den frågan är nej. De har inte läst någon av böckerna, men så är de bara nio år(tvillingar).




Men lite var det deras eget fel ändå.
Jag hade ju ändå presenterat mig som "Boktjuven". Hallå, det borde ha varit en varning!



Stöldgodset levereras
 
Hur som helst -barnen blev jätteglada och jag möttes av förtjusta utrop.

Tvilling 1: Åh, så snällt av dem!
Tvilling 2: Jag är utvald! Det står så.
Tvilling 1: Fast jag är bäst. Nu kom jag på en sak och du får INTE härma. Jag sätter knappen på kassen. Kom ihåg du får inte härma!
Tvilling2: Joho. Får jag visst.

Och det gjorde hon.



9 kommentarer:

  1. Bra jobbat, tjuven! Du fick mig att skratta, trots snuvan!

    SvaraRadera
    Svar
    1. :) Roligt att höra. Krya på dig.

      Radera
  2. Ha, ha, ha, ha!

    Underbar du är. Underbar DIN AVKOMMA är.

    Missade helt Mats och Sara. Hur kunde jag göra det? Jag var ju till och med LEDIG IGÅR!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rart, sagt! Tack.

      Irriterande att du missade det. Jag såg det själv i sista sekund.

      Radera
  3. Ha ha ha, jeg hiver meg med i skratte-koret :) Dette var et veldig morsomt innlegg, Ingerun!

    SvaraRadera